Att minnas den 20 november

Transgender Day of Remembrance söndagen den 20 november är kanske en dag som inte finns i allas medvetande. Alla transpersoners minnesdag. Varje år högtidlighålls den dagen för att minnas de transpersoner som har mött våld, dödligt våld, bara för att de var transpersoner. Det drabbar både transkvinnor och transmän. Oförståelsen stannade inte vid smädelser och hot. Den övergick i våld.

I vissa länder anses det vara en förmildrande omständighet för mördaren, ofta en man som utåt definierar sig som heterosexuell, att offret var transkvinna. Hon lurade honom. Hans aggression var därför berättigad. Hans totala övervåld kunde rättfärdigas därför att han trodde att det var en kvinna han stötte på, raggade upp, köpte för pengar.

Det var verkligen en kvinna. Men det vägrar juridiken i de länderna att acceptera. Juridiken i de länderna menar att transpersoner lurar sin omgivning på ett så kränkande sätt att det rättfärdigar döden.

Jag bor i Sverige. Lagstiftningen rättfärdigar inte mord av transpersoner. Jag bor i ett land som erkänner att jag finns. Men hatbrott förekommer varje dag mot HBTQ-personer, överallt i världen och ofta med lagstiftarens goda minne. Jag brukar säga att jag har haft tur som transperson. Och tur betyder i det fallet att jag inte har fått hotmail om att jag borde dö, inte blivit utsatt får hån offentlig, inte fått hatfulla telefonsamtal. Jag har haft tur. Men varför ska transpersoner behöva ha tur?

Dagen högtidlighålls på många platser i Sverige, också i Malmö på S:t Johannesplan på söndag och i Lund på Domkyrkoforum.

Ta en tyst stund för dig själv och fundera över varför det ser ut så här i världen. Och vad du kan göra åt det.