Alla blåmärken bleknar

Om några dagar slutar jag som kulturchef i Lund och det är klart att jag reflekterar över åren som gått. Men jag backar längre än så. För elva år sedan lämnade jag Dansstationen och tog sats och sprang med full fart från det fria kulturlivet och rakt in i den betongvägg som heter offentlig förvaltning. Men medan blåmärkena långsamt tonade över i blekare färger insåg jag vad jag kan. När man gör det man är van att göra definierar man inte sin kompetens. Det är nyttigt att byta miljö.

Jag kan förändra. Folk lyssnar på mig. Jag ser möjligheter som ingen annan ser. Jag kan entusiasmera människor att ta eget ansvar och skapa sin framtid. Kulturlivet ses som flummigt, men jäklar vilken kraft det finns i kreativa processer där många är delaktiga, förmågan att improvisera med liten budget och att alltid, alltid hålla en deadline.

Det är inte det sättet att arbeta jag möter i de delar av arbetsmarknaden som kallas offentlig förvaltning. Där vill man vara hundra procent säker, så man lägger stora delar av budgeten på dubbelkommando med både hängslen och svångremmar.

Jag stångade ibland pannan röd och vit när jag jobbade för danska staten. Och fick blågula märken på hela kroppen när jag började i Lund. Smärtsamt, men kanske nödvändigt. Tyvärr håller sig offentlig förvaltning både i Litauen, Danmark och Sverige till hierarkier och det man känner till. I Litauen kunde de skylla på femtio år av kommunistiskt förtryck. Men i Sverige har vi ingenting att skylla på. På många ställen har vi ersatt visioner och målsättningar med policydokument, riktlinjer och framför allt mätbarhet. Och många inom offentlig förvaltning blir svettiga under armarna när de inser att det som behövs är att bryta mot normen. Annars kommer vi inte förbi budgetnedskärningar. Annars kan vi inte möta ett förändrat landskap på arbetsmarknaden.

När jag nu lämnar Lund gör jag det utan blåmärken, men jag vet att jag har gjort rätt som går. Back to basics. Tillbaka till kreativiteten, kulturen och konsten och det jag tror på. Det som var starten på alltihop. Nu börjar det om - igen! Nya blåmärken är bättre än att ha ont på samma ställe år efter år.

RSS Feed

Klicka på RSS-symbolen här om du vill få meddelande när jag publicerar nästa inlägg i bloggen. 

Senaste inlägg